Jordbävningar

Jordbävningar är det naturfenomen som orsakat mest dödsfall. Trots att vi ännu inte kan förutspå när en jordbävning kommer att inträffa har forskarna lärt sig mycket om dem, lokalisera de områden som ligger i riskzonen för att drabbas av en jordbävning, hur vi mäter dess storlek och hur vi bygger säkrare byggnader som bättre klarar jordbävningar.

Hur uppstår en jordbävning?

Jordens yta är indelad i 12 plattor som är 60-200km tjocka och flyter på en mer flytande zon. Mellan dessa plattor kan rörelser uppstå, det finns tre olika rörelser:

• Konvergent - när havs plattorna glider in under kontinental plattorna.

• Divergent – när två plattor glider ifrån varandra och ett berg bildas. Detta sker mestadels under vattnet.

• Transformational- när två plattor skaver mot varandra. Ett exempel är San Andreas sprickan som ligger i Kalifornien.

Jordbävningar uppstår när dessa plattor rör på sig. De rör sig inte fort men lite åt gången och det byggs upp en spänning mellan plattorna. När denna spänning tillslut släpper bildas en jordbävning.

Jordbävningar framställer vågor som uppfattas av en maskin kallad seismograf.

Dagens högteknologiska seismometrar är digitala och spelar in rörelser i marken på massor olika frekvenser. Dagens seismografer kallas bredband för att de kan registrera markrörelser över ett mycket stort antal frekvenser.

Jordbävningar skapar seismiska vågor som skakar marken när de passerar. Jordbävningar skapar vågor lika de vågor som är på vattnet. Dessa vågor färdas över hela jordklotet och en jordbävning i t ex Japan kan man registrera på seismograf stationer i Europa och USA.

Kan vi förutspå dem?

Om man skulle kunna förutse jordbävningar skulle det spara mycket lidande och liv. Det finns idag en mängd metoder t ex astrologiska men många geologer ifrågasätter dessa metoder. Längst har man kommit i Kina, där man lyckats rädda många genom att förutsäga skalv. De förutsägelserna byggde på ändrat beteende hos djur, förändring av marknivåer och grundvatten men framförallt många ”förskalv”. Det är också så att vissa förkastningar är lättare att prognostisera skalv i dem, mycket medan andra kan vara svårare.

Det har gjorts många observationer om djurs beteende ändras innan skalv t ex ormar kryper ur sina hålor, djuren blir aggressiva och nervösa mm. Många olika teorier har lags fram om varför djur påverkas:

• förändringar i jordens magnetfält.

• ultraljud orsakade av rörelser i berget

• jonisering orsakad av frigörelse av radon

Vissa människor känner på när ett skalv kommer att inträffa andra inte. Charlotte King är en sådan person som känner på sig när skalv kommer. Hon hör lågfrekventa ljud, förändringar på en tonhöjd varner henna för jordbävningar. Hon kan inte förutsäga plats med tid och amplitud.

Källor

Arbete av Anders Holm,

2000-09-25

http://www.About.com

http://gldss7.cr.usgs.gov/neis/

http://www-socal.wr.usgs.gov/ABC/index.html

http://user.tninet.se/~yag699u/vulkan/jordbavningar/jordbavning.html

http://hem.passagen.se/jni2118/richterskala.htm

http://www.bahnhof.se/~mmz/ramfri.html

http://www.svt.se/nyheter/1999/990821/forskn.htm

http://www.dalslund.burlov.se/projekt/naturkatastrof/Vicky%20och%20Lisa/jordbavningar.htm

http://pubs.usgs.gov/gip/earthq1/index.html

http://www.geophys.washington.edu/SEIS/PNSN/INFO_GENERAL/eq_prediction.html

http://www.levity.com/mavericks/quake.htm

http://www.thetech.org