Hej, Jag har gjort en uppgift som handlar om kast utan luftmotstånd som jag tycker är bra.

Uppgift: En Sten kastades rakt upp. Den återkom till utgångspunkten efter 1.84s

a) Beräkna den tid det tog att nå högsta punkten.
b) Beräkna utgångshastigheten.
c) Hur högt kom stenen?

Svar: a) Här tar jag bara 1.84/2 för att få ut när stenen nått högsta punkten, som blev 0.92 s.

Svar: b) Eftersom Vy=-g t så satt jag in 9.8*0.92= 9 m/s. Utgångshastigheten är då 9 m/s

Svar: c) Eftersom a=-g får jag formeln s(t)=V0*t - g*t^2/2. Så stenen kom 9*0.92-9.8*0.92^2/2= 4.1 m högt.

Hur långt är det till månen?

Ja hur långt är det egentligen till månen?

Uppgiften gick ut på att ta reda på hur långt det är till månen med hjälp av Aristarkos beräknade diameter av månen (360mil) för att sedan jämföra med tabellvärdet i formelboken och se hur stort felet blev.

Hjälpmedel:

En 1-krona och ett måttband.

Lösning:

Det första jag började att göra var att mäta 1-kronans diameter, vilket var 2,5cm. Sedan gick jag ut och mätte avståndet mellan myntet och mitt öga när det precis täckte hela månen, vilket blev ca 1,45m.

Nu skulle vi då räkna ut avståndet med hjälp av Aristarkos beräknade mått på månens diameter som var 360mil.

Det jag började med var att göra om alla enheter till meter för att göra det enklare för mig:

1-kronans diameter: 0,025m

Avståndet, öga - mynt: 1,45m

Månens diameter: 3600000m

Sedan bestämde jag mig för att använda mig av likformighet för att ta reda på avståndet och ställde upp det på följande vis, där X är avståndet till månen.

X/3600000m = 1,45m/0,025m

3600000 · 1,45m/0,025m = 208800000m = 2,088 · 10⁸m

Nu har vi alltså avståndet till månen med hjälp av Aristarkos beräkningar.

Men jag tog sedan hjälp av formelboken för att ta reda på det egentliga avståndet som är 3,84 · 10⁸m, vilket motsvarar ungefär 60 jordradier.

Jag tog nu reda på hur mycket 1 jordradie motsvarar, vilket var 6371,2km.

Sedan gjorde jag om det till meter och räknade ut hur många jordradier 2,088 · 10⁸m var, vilket var ungefär 33 jordradier (6371200 · 32,78 ≈ 2,088 · 10⁸m och 32,78 ≈ 33)

Därmed blir skillnaden mellan Aristarkos och dagens mått ungefär 27 jordradier (60 - 33 = 27) enligt mina beräkningar.

/John

Fysiklabb 18/8 uppgift 2:11

2:11


Uppgiften var att bestämma vagnens massa i en konstruktion där endast vikten var känd.
Viktens massa=50 g => m=0,05 kg.


Vi kunde fastställa att vagnen var tyngre än vikten då vi höll samma vinkel och samma snörlängd ifrån mittpunkten och vagnen drog nedåt.


Vi mätte motstående och närliggande katet till 45 cm respektive 23 cm; 0,45m vs 0,23m




Vi fick ut vinkeln i förhållandet med hjälp av tangens ekvation:
inverstangens(0,23/0,45) => v=27 grader

Därefter applicerade vi tyngkraften på massan för vikten och fick den enligt F=m*g till F=0,491 N

Efter en del tankar såg vi att förhållandet mellan tangens och ett föremåls två sidor måste vara samma även fast man byter ut sidorna mot krafter.
Så vi använde samma förhållande igen, men denna gång i sinus ekvation:

sin v=0,05/x

x=0,05/sin 27 = 0,1101344632 N

Vad vi nu har fått fram är vagnens kraft. Därför delar vi kraften med tyngkraften för att få ut massan enligt m=F/g.

0,1101344632/9,82=0,0112153221 kg

Svar: massan är ungefär 0,011 kg


Malin Ström och Alexandra Gavrilova

Uppgift 3:4 - Arbete

Här kommer svaret på uppgift 3:4 som vi fick under lektionen den 18/8.

Fråga:
Hur stort arbete uträttar du, då du drar ut en dynamometer från 0N till 3,0N?

Hjälpmedel:
Till våran hjälp hade vi självklart en dynamometer och även en linjal.

Svar:
Det vi började fundera över var att i början av själva arbetet sker det ingenting, dvs 0N, och att det sedan ökar succesivt fram till 3,0N. Vi insåg då att vi behövde ta ut ett medelvärde, vilket då blev 1,5N. Vi behövde detta medelvärde för att kunna använda oss av följande formel:

A = F · S

Där A står för arbete, F står för kraft (N) och S står för sträcka.

Vi behövde därför också mäta hur långt man drar för att nå dessa 3,0N på dynamometern.
Vilket var 10,5cm, men vi gjorde om det till 0,105m istället för att göra det enklare för oss.

Då ser formeln alltså ut på följande viss:

A = 1,5N · 0,105m
A = 0,1575Nm

Svaret blir alltså att arbetet som uträttas när man drar dynamometern från 0N till 3,0N är ca 0,16Nm.


/John, Robin, Jens

Uppgift 2:2 - Fördelning av krafter

Uppgiften gick ut på att studera krafterna runt en kloss som stod på en våg och samtidigt hade en fjäder fastsatt i en krok på dess topp. Våran grupp kom fram till slutsatsen att den största kraften utgjordes av gravitationen på klossen och de övriga utjämnande krafterna bestod av normalkraften och spännkraften ifrån fjädern.

Uppgift 3:2

Uppgift: Vilken lägesenergi har en kvadratisk kloss när den placeras kort sidan och lång sidan på ett bord?

Svar: Vi ska använda formeln E = mgh. Klossen vägde 0.133 kg och gravitationen är 9,82

När klossen ligger med kortsidan nedåt så är avståndet från nollnivå till massans mittpunkt 0,05 m och har lägesenergin 0,133 * 9,82 * 0,05 = 0,065 J.

När den är placerad med långsidan nedåt är avståndet 0,025 m och har lägesenergin 0,133 * 9,82 * 0,025 = J.

/Jens, Robin och John

Välkommen till Fysik B

Hoppas du ska trivas med kursen!
I den här bloggen har jag tänkt att du ska dokumentera vad du lär dig i kursen, experiment du gör och vad du läser som har med fysik att göra.