Välkommen till våran fysikblogg där vi skriver om ämnet fysik, experiment vi genomfört och om andra intressanta saker som berör ämnet fysik. Kolla gärna runt i bloggen och var inte rädd för att kommentera eller ställa frågor!
torsdag 28 oktober 2010
Siri visar ett experiment
Varför ändras lampans ljusstyrka? Diskutera fenomenet!
måndag 25 oktober 2010
Tsunami- Ett vågfenomen
En tsunami kan bildas på olika vis, bland annat genom vulkanutbrott, jordskred, explosioner, och meteornedslag, men den vanligaste grunden är ett jordskalv ute till havs. Seismiska orsaker. Där det är ett stort havsdjup är inte amplituden så hög för en tsunami, utan endast ca 0,5 m. Den har på djupa vatten en väldigt lång våglängd på uppemot 100 km.
Då en tsunami bildas trycks vatten upp i och med att jordskorpan rör sig. Efter denna förflyttning vill vattnet återfå sitt jämviktsläge, på grund av gravitationen, och en våg med otroligt energiinnehåll bildas genom vattenmassan. Denna våg kan ha en vågfront som sträcker sig 100 km i bredd, och den påverkar väldigt djupt ner under ytan.
Man kan räkna ut hur snabbt en våg reser över havet genom formeln: c = roten ur (g*H). (Fick inte till tecknet.)
c= fashastigheten
g= gravitationskonstanten/gravitationsaccelerationen
H = havsdjupet
Låt oss säga att djupet är 4000 m, och gravitationsaccelerationen är 9,8 m/s. Det ger:
c= roten ur (9,8*4000) = 200 m/s = 700 km/h
En tsunami kan alltså färdas i en hastighet på uppemot 700 km/h.
På grund av den långa våglängden tsunamin har förlorar den nästan ingen energi då den rör sig över havet. Trots det har tsunamivågor ändå vanligtvis hunnit avta då den når land, och skapar då inga större katastrofer. Vid de tillfällen då tsunamin orsakar stor skada är när den närmar sig land, med ett stort energiinnehåll, och vågen ändrar då karaktär. Vi vet att hastigheten beror på djupet, och därför går hastigheten ner då det blir grundare, samtidigt som våglängden förkortas. Detta gör att våghöjden växer avsevärt, vid tillfällen upp emot 40 meter. Rörelseenergin omvandlas till lägesenergi. När det blir grundare förlorar tsunamin en stor mängd av sin energi på grund av friktion mot bottnen och turbulens och bottnen framför kan torrläggas då vattnet sugs ut i havet. Tsunamin reser sig som en hög vägg då djupet förändras abrupt, och när den inte orkar stå upp så bryts den. Ju mer tydlig och snabb förändringen av djupet är, desto större effekt blir det. Det kan jämföras med vanliga vågor, och platser där det blir en abrupt förändring av djupet ungefär 100 meter från land är ofta en populär surfingplats.
ph. wiki
Som nämnt kan även jordskred på land orsaka en tsunamivåg. Ett exempel är vid Lituya Bay i Alaska 1956. Där uppmättes en tsunamivåg på 524 meter. Det som orsakade detta var 30,5 miljoner m³ sten som rasade ner i vattnet 600-900 meter. En halv km runt området påverkades av detta och träd vältes av den enorma, energirika vågen. Se filmen nedan.
Källor: http://www.mimersbrunn.se/Tsunamis_jaettevaagor_513.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tsunami
http://www.youtube.com/
söndag 24 oktober 2010
är det inte fantastiskt..
och på tal om lingon; minns ni när man var liten, fyllde en hink med vatten och snurrade den runt huvudet? vattnet föll aldrig ned på en, vilket var väldigt konstigt och spännande som man tyckte. Nu vet man ju bättre. Det är allas vår centripetalkraft som spökar ;)
/Malin
tisdag 19 oktober 2010
Elektromagnetiska vågor
Jordbävningar
Jordbävningar är det naturfenomen som orsakat mest dödsfall. Trots att vi ännu inte kan förutspå när en jordbävning kommer att inträffa har forskarna lärt sig mycket om dem, lokalisera de områden som ligger i riskzonen för att drabbas av en jordbävning, hur vi mäter dess storlek och hur vi bygger säkrare byggnader som bättre klarar jordbävningar.
Jordens yta är indelad i 12 plattor som är 60-200km tjocka och flyter på en mer flytande zon. Mellan dessa plattor kan rörelser uppstå, det finns tre olika rörelser:
Divergent – när två plattor glider ifrån varandra och ett berg bildas. Detta sker mestadels under vattnet.
Transformational- när två plattor skaver mot varandra. Ett exempel är San Andreas sprickan som ligger i Kalifornien.
Jordbävningar uppstår när dessa plattor rör på sig. De rör sig inte fort men lite åt gången och det byggs upp en spänning mellan plattorna. När denna spänning tillslut släpper bildas en jordbävning.
Jordbävningar framställer vågor som uppfattas av en maskin kallad seismograf.
Dagens högteknologiska seismometrar är digitala och spelar in rörelser i marken på massor olika frekvenser. Dagens seismografer kallas bredband för att de kan registrera markrörelser över ett mycket stort antal frekvenser.
Jordbävningar skapar seismiska vågor som skakar marken när de passerar. Jordbävningar skapar vågor lika de vågor som är på vattnet. Dessa vågor färdas över hela jordklotet och en jordbävning i t ex Japan kan man registrera på seismograf stationer i Europa och USA.
Om man skulle kunna förutse jordbävningar skulle det spara mycket lidande och liv. Det finns idag en mängd metoder t ex astrologiska men många geologer ifrågasätter dessa metoder. Längst har man kommit i Kina, där man lyckats rädda många genom att förutsäga skalv. De förutsägelserna byggde på ändrat beteende hos djur, förändring av marknivåer och grundvatten men framförallt många ”förskalv”. Det är också så att vissa förkastningar är lättare att prognostisera skalv i dem, mycket medan andra kan vara svårare.
Det har gjorts många observationer om djurs beteende ändras innan skalv t ex ormar kryper ur sina hålor, djuren blir aggressiva och nervösa mm. Många olika teorier har lags fram om varför djur påverkas:
förändringar i jordens magnetfält.
ultraljud orsakade av rörelser i berget
jonisering orsakad av frigörelse av radon
Vissa människor känner på när ett skalv kommer att inträffa andra inte. Charlotte King är en sådan person som känner på sig när skalv kommer. Hon hör lågfrekventa ljud, förändringar på en tonhöjd varner henna för jordbävningar. Hon kan inte förutsäga plats med tid och amplitud.
2000-09-25
http://gldss7.cr.usgs.gov/neis/
http://www-socal.wr.usgs.gov/ABC/index.html
http://user.tninet.se/~yag699u/vulkan/jordbavningar/jordbavning.html
http://hem.passagen.se/jni2118/richterskala.htm
http://www.bahnhof.se/~mmz/ramfri.html
http://www.svt.se/nyheter/1999/990821/forskn.htm
http://www.dalslund.burlov.se/projekt/naturkatastrof/Vicky%20och%20Lisa/jordbavningar.htm
http://pubs.usgs.gov/gip/earthq1/index.html
http://www.geophys.washington.edu/SEIS/PNSN/INFO_GENERAL/eq_prediction.html
torsdag 14 oktober 2010
tisdag 5 oktober 2010
Nu är det klart vilka som får 2010 års nobelpris i fysik!
Grafen (med betoning på e), vad är det?